det med ganska stor sannorlikhet absolut sista blogginlägget i världshistorian
om ni förväntar er nån sorts summary av mitt fabulösa år utomlands lär ni bli besvikna ;) i slutändan insåg jag hur som helst att folk är folk vart du än åker (nämen?). det känns ju skönt att veta liksom, att det inte ommodelerar hjärnan att äta för mycket baguette och fransk ost.
jag har looov. har nog failat min bac de francais, men det gör inget, för efter gick vi på bio och såg Le chat du rabbin :) jag skrattade massor. annars; badar, cyklar, badar, chillar... det är så lugnt att jag nästan blir stressad :P.
har haft återträff inklusive heldagsvandring, rollerblades med lillsyrra och BBQ, med min förra värdfamilj. dom är så himla laid-back att jag undrar hur de inte ramlar baklänges XD det var verkligen väldigt njutbart.
på toppen, 1650m...
i Frankrike har de en något modernare version av midsommar: la fête de la musique. föreställ er ett par dagar varje år, då hela stan/byn förvandlas till en gratiskonsertarena med musik för alla smaker, mängder av stånd med massor av mat, och ännu mer folk överallt... det är ungefär så. varför har inte vi en nationell musikdag?! ska skicka ett officiellt mejl till Reinfeldt och klaga.
hur som haver, i lördags var vi på musikfesten version Geneve med värdfamiljen - jag ska flytta dit. min hjärna har liksom bestämt det utan att ens fråga mej först. tittade på klezmer, lite jazz, dancehall och folk som spelade på pianon utställda lite varstans i stan (det finns en förvånandsvärd mängd pseudo-proffspianister i Geneve...). det var verkligen idylliskt.
jazzband i Geneve :)
igår, efter en eftermiddag som oftast på Genevesjöns enda sandstrand (som är fet och ligger 500m från där jag bor.. jag är grymt bortskämd med läget.) med Clémence och fyra till gick vi på Thonons motsvarighet. det var mycket mer högljutt... men najs, och vi hade till och med hittat nån som kunde skjutsa hem oss efter. så vi slapp leka uteliggare.
fête de la musique à Thonon :D
jag utnyttjar de sista dagarna för att profitera järnet; idag Geneve, med Clémence och Thibault från cirkusen, imorrn Lausanne (och "svensk" middag på kvällen). på fredag och lördag cirkusföreställninger (måste nog börja förbereda mitt nummer :P). måndag, några vänner på hejdågrej. tidsdag, SVERIGE!! och jag har köpt med mej Carambars, det godaste godiset Frankrike har att erbjuda... (utom smörkola men det är så förbubblat dyrt.)
ska gå och lägga mej innan jag somnar på
tangentborkjnkllmklmnnnnnnnkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk
nedräkning
gårdagens fynd!
det som hänt denna vecka....
har slutligen (troligen) fått på papper att jag pratar franska; gjorde internationellt prov vid namn DELF i tisdags hela dagen. det var inte i mitt plugg, tvingades obarmhärtigt upp klockan 5.40 för att ta tåget till en liten håla i bergen. det var en massa sköna korovarer och albaner där också som gjorde provet. det var värsta mysiga lilla byn, massa grönt och jag åt frukost när jag kom dit på en bänk i solen. blev lite oroad när jag inte stog med på listan över de kallade i entrén... men det ordande sej :P så jag hade det rätt bra. det är galet, när jag träffar nytt folk nu är det så mycket lättare än i början. jag är en annan människa nästan (det är i alla fall lättre nu att visa hur uuunderbar jag är :P)
har ett flyg hem bokat: den 28 juni. 16 dagar. ikväll, återträff med min vinter-värdfamilj :).
puss och kram skumbanan!
jag skäms.
för nu hoppade jag ju över en helg igen; misstänker att jag är offer för hjärncellsmanipulation för detta är inte likt mej.
förövrigt var detta på väg att bli ett lång, fint inlägg ända tills datorn fick den oerhört trevliga idén att radera hela texten när den var nästan klar. jag hade gärna undvikit att låta detta gå ut över er, men det blir nog rätt kort ändå...
viktiga saker som inträffat sen sist:
- utlärning av svensk dialog till två tjejer på cirkusen, helt oskyldigt, blev instoppad i deras föreställning (förra helgen) på ett mycket random vis... i original:
http://www.youtube.com/user/luminescenti?feature=mhee#p/u/0/QQMpysOrb1s - jam i värdfamiljens källare, med värdbror, hans kompis och värdsyster. trodde inte improvisation i grupp med gitarr och piano var så kompatibelt med fiol, men det blev jätteschteek :D. avslutade med ett parti fotbollsspel, som jag med mina ickeexisterande reflexer hjältemodigt gjorde att jag och värdbrors kompis Quentin förlorade...
- lyckats tämja det fina hjulet på cirkusen till den grad att jag nu snurrar infinitivement och dessutom (vilket har gett mej helt svullna handflator :/) hjula däri :
- haft kalas post-föreställning med folket från Dysenterie Cérébral i direktörens, hm, koja? låda? inklusive mycket livlig diskussion om huruvida vi verkligen väljer nåt här i livet eller om allt är öde/slump. jag är för att man väljer!!
- badat på Mallorca-plajan 500 m från där jag bor :)
- resten låter jag vara osagt (eller mera oskrivet) för jag får förhårdnad hud på fingertopparna om jag fortsätter knappa.
det verkar som om jag kommer hem runt den 21 juni!! så att ni hinner förbereda er mentalt på min återkomst ;) saknar er jättemycket!
virtuella kramar från Frankrike :D
rapport médical d'une victime de la Deprime Post-Spectacle
(au moins je n'ai pas atteint la dysenterie... (=jag har åtminstone inte diarré :P)). och, jag försökte skriva rubriken på svenska men sen kom jag inte på hur man skriver "victime" för en sjukdom. för det är väl ändå inte "offer"?
hur som haver, jag började bli lite orolig för vad som händer med mej denna vecka, så jag sökte på nätet för att kolla upp om det verkligen bara var i mitt huvud, och tro det eller ej men jag fann detta:
Deprime Post-Spectacle
i riskzonen: arbetande inom sektionen show-biz, till exempel musiker, dansörer, cirkusartister, komiker och aktörer. i de flesta fall är sjukdomen en direkt påföljd av en eller en serie av föreställningar, där den drabbades neuroner går vilse när de inte längre behöver lägga 110% på nämnda föreställning(ar).
symptom: känsla av tomhet, plötslig förvirring. motivationssvackor kan förekomma. sjukdomen manifesterar sej i mer seriösa fall även fysiskt, där muskeltrötthet, träningsvärksliknande smärtor och även allmänna ledproblem i exempelvis knän är vanligt förekommande. (not: min benhinneinflammation har behagat återuppdyka. jag kan inte jogga... tänk er en rökare som plötsligt fått astma. och sen eh, 50 gånger mindre allvarligt. huh... effekten blev inte särskilt slående där va?)
behandling: för näravarande finns ingen känd metod för att direkt bota den drabbade. då sjukdomen är relativt ovanlig är forskningen inom området ännu inte särskilt långt framskriden, och man har hittills inte funnit ett effektivt läkemedel för att bota sjukdomen. den drabbade rekommenderas i väntan på nya rön träna så mycket denne bara kan för att glömma att allt är Slut. utökat umgänge med andra show-bizarbetare förordas också. om symptomen kvarstår kan vi inte annat än rekommendera uppsättning av en ny föreställning inom kort.
källa: vardguiden.se
hmm.. jag försöker för tillfället följa deras råd bäst jag kan; denna vecka har jag sett till att begiva mej till cirkusen måndag, onsdag och fredag, och dessutom har jag träffat jonglören som bor i Thonon i torsdags (asnajs; åt picknick på baguette och chèvre i hans minilägenhet med honom och hans tjej, och därefter placerade vi oss i en park för att kasta små bollar i luften...). jag tror att jag är på bättringsvägen :). men det där med benhinneinflammationen stör mej, så det är nog bäst att jag tar det försiktigt och fortsätter behandlingen ett tag till.
i väntan på att jag är helt frisk ger jag mej in på en liten nostalgitripp från förra helgen:
vi 'dyrkar' den heliga pinnen (som egentligen är till att hissa upp och ner trapetsen) 
jag (för mammas och pappas skull...)
Clémence (värdsyster) och jag :) när Clémence tappade diabolon roade jag mej flera gånger med att avbryta och fråga "c'est fini?" vilket drev Clémences rollfigur till vansinne ("NON!!!") och publiken till skratt :D
Clémence och min värdbror Raphaël
Steve kastar Laurine... de hade ett jättecoolt nummer som slutade med att Laurine nockade Steve och drog ut honom i släp efter moppen Steve åkte in på scen med :P.
annars börjar det kännas att jag snart ska hem; folk börjar fråga om de får komma till Stockholm (jag har glatt bjudit in allihop, så att ni är förberedda mina fina föräldrar) och om jag kommer tillbaka nästa år... och jag längtar hem lite, och till landet. snart kommer jag! kram på er fina hemmamänninskor!
"autografer efter föreställningen"
Jag ber å det allra högtidligaste om ursäkt för min cyber-frånvaro förra helgen; om jag hade haft möjlighet att undvika detta högst opassande hade jag gjort det. Men jag hade cirkus mellan 10-18 lördag och söndag så det fanns inte på kartan att slå upp datorn mitt i det. Denna helg har vi föreställning, igår, i fredags och idag så officiellt sett har jag ingen som helst möjlighet att bre på idag heller. Men, jag älskar er ändå.
På väg hem från träningen förra veckan smakade jag för första gången i mitt liv en macaron från Ladurée. Det var ett högtidligt ögonblick. Jag trampade helt spontant in i butiken och frågade vilken av deras macaroner som var godast, de svarade caramel-beurre salé. Så jag tog en sån. Mmm…
Inför första repet i lördags sov vi i Raphaëls lägenhet nära Genève. Vi hade värsta sköna kvällen, Raphaël, Clémence och jag, fast Raphaël missbedömde grovt hus mycket pasta vi behövde…
Behövde en paus från Frankrike i torsdags, så jag slog en pling till Johanna, svenskan som är på utbyte och bor i min grannstad. Måste säja att hennes gymnasie verkar lite mer class än mitt... 
Fast ovan är iaf inte hennes skola :P
Affischen till vårt eminenta spectacle är nästan lika sublim som föreställningen i sej. Nästan. Jag figurerar längst till vänster… Föreställning: Vi är ett fabulöst gäng, så tajta att vi nästan sitter ihop ;). Man skulle kunna göra en föreställning med bara det vi gör BAKOM scenen.
min scenkostym (inklusive jag), för mammas skull...
Jag har ett ringnummer, kompar Clémences diabolonummer på fiol och dessutom är nästan alla på scen i övergångarna mellan numren (och gör dumheter. Typ, hoppar runt som valfritt djur, cyklar runt på pyttesmå cyklar, skapar alternativ beatbox där alla gör varsitt ljud… Dansar tango placerad på någons axlar som i Snövit… m.m., m.m. ) Precis innan mellanakten (vet inte om det heter så men jag har glömt vad entracte heter på svenska) gick alla ut i mode ”skönt, då var det klart, vem kan hjälpa mej att flytta bort den hära tjockmattan?”, sen fick någon ”syn på” publiken, och alla började skratta… Typ, sen bara: ”ey, c’est l’entracte!”. Bref, jag går på amfetamin under hela föreställningen och hoppar runt som en kanin bakom ridån. Lyckades till och med locka hit lite folk från plugget samt mina tre värdfamiljer; bäst att inte klanta till det alltför mycket. Men ärligt talat, jag har aldrig känt mej så proffsig förut (snälla, låt mej få stanna i denna ljuvliga illusion). Sällan har jag varit så nöjd heller. Det slår inte ens macaronen från Ladurée. Man blir lite hög av att stå på scen. 
Men efter en helg som denna däckar till och med en viking som jag.
Nästa helg lägger jag upp bilder från föreställningen. Kanske. I alla fall, det kommer säkert finnas massor på ansiktsboken. Kram på er :D
le rêve parisien
hur som helst, det känns som om vi kännt varandra jättelänge, vi svenskar som möttes upp i hufvudstaden, fastän det var andra gången vi träffades. vi har visserligen inte gjort så mycket dagtid men det gör inget. har ju redan varit där så många gånger att det nästan känns lite som hemma nu. har köpt ett jättefint armband; en fjäder i silver som ni får se när jag kommer hem för jag är för lat för att fota den :P.
haha, efter tre dagars trapets såg mina ben ut så här (förlåt för denna ganska opassande bild) KÄNSLIGA TITTARE VARNAS:
jättefin kyrka dekorerad av Jean Cocteau (vet inte vem det är, men noterar namnet ändå så kan nån få känna sej kulturell om nån vet), sedd på vägen till Paris med värdfamiljen som skulle på släktträff:
mysig, proppfull jazzklubbn i latinkvarteren:
nu sticker jag ut och joggar innan jag exploderar av för lång tid framför dataskärmen (tror jag lider av nån sorts allergi). kram på er!
om min snigel-känsla
ska försöka summera mina två veckor på ett någorlunda kompakt vis. det var ju massa svenskar här under en vecka; torsdag till torsdag. dessutom var min pappa här, min egen riktiga pappa. pappa är precis som han ska, som vanligt (känns skönt att han inte har förvandlats till nåt cybermonster medan jag varit borta även om det gav mej lite lust att packa ner mej själv i hans resväska och följa med hem till Sverige. fast det hade nog varit rätt obekvämt i hans resväska ändå, så det var nog lika bra att jag stannade.) dessutom slog han sitt marathonrekord med en minut när han var här *skryta över duktig pappa i brist på egna bedrifter i liknande stil* ;). det var roligt med middag hos värdfamiljen när alla skulle försöka prata engelska. fast mest var det jättegott... de hade smällt ihop en potatisgratäng som smälte i munnen och ett fullkomligt överjordiskt grillat kött som jag fortfarande hallucinerar av att tänka på, och detta toppat med en ljuvlig äppelpaj... mmm...
pappa i Genève med mej (fast jag syns inte för jag tog fotot) precis innan nirvana i glassform.
naturligtvis hade vi förhör på 1a och 2a världskriget första lektionen på måndagmorgon dagen då pappa åkte, vilket jag helt hade glömt, och dessutom var jag 10 min sen eftersom att jag bodde på hotell natten söndag-måndag och både jag och min käre far är tidsoptimister.
pappa hade med sej endel grejer som jag saknade också, i synnerhet tre par nya Happy Socks. jag känner mej numera lite mer hel som människa.
med mina jämnåriga landsmän hann jag ju inte hänga så jättemycket eftersom jag hade lektioner (vilka jag ändå har följt mer eller mindre), men jag hann med en middag, festen för svennar och fransmän, en lunch på stan (fast där rök mitt matteförhör. men det var det fett värt för den chèvreostsalladen.) och en bowlingkväll. svenskarna var assköna (såklart; det var ju svenskar :P).
sann skönhet kan inte beskrivas med ord.
vi hade verkligen jättekul på bowlingen. fast det var nära att jag inte ens kunde ta mej dit tack var min som vanligt mycket välorganiserade karaktär. jag trodde ju att bowlingen var i Genève, fast den var nära skolan i Thonon, så jag höll nästan på att fastna efter min cirkusträning i Genève. jag ringde Romane när jag satt mej i spårvagnen mot Genèves centrum... hon säger "men, vi är inte i Genève!". till slut blev jag tvungen att lifta till Annemasse station för att hinna med tåget, och sen lyckades jag springa till dagens sista buss till bowlinghallen. skills. fast sen fick jag inte duscha när jag kom till internatet vid 22.20, jag som hade tränat cirkus i 6 timmar innan bowlingen...
ett kul hjul till, med Thibault i :)
igår hade vi nästan tårdrypande avsked hos min förra värdfamilj. jag ville nästan inte åka därifrån, jag har ju bott där 5 månader. de är bra folk.
utvalda delar av min nya familj:
jag säger som Robert Broberg: neej, nu får det väl för faan räcka!
kram! (citat från mej, inte från Broberg)
PS: ny adress:
c/o Piot
Chemin de Cherulle 145
74140 EXCENEVEX
DS.
ett litet livstecken
denna helg är jag så fruktansvärt uppbokad att jag bara hinner skriva typ två meningar här... men ni vet hur det är att vara känd, vissa saker blir man alltid tvungen att offra ;). pappa är här i helgen och springer marathon, så igår var vi i Geneve. dessutom har det kommit hit 18 svenskar på utbyte från Sthlm, och igår var jag på deras lilla fest, kul. det bor en till svenska här just nu pga det... jag är officiell översättare.
annars har jag bara en annan viktig sak att säga: I ONSDAGS SATTE JAG MON RONDAT-FLICKFLACK SJÄLV!!!!! och efter kunde jag inte låta bli att slå typ 20 till.. flickflack själv var ju mitt livsmål, jag kommer ihåg att jag sagt typ förra året att när jag satt flickflack är allt möjligt.
kärlek till er :)
hej igen :)
jag har inte så mycket att klaga på den här veckan ;). har monterat trampolinen hos värdfamiljen :D
Théo hoppar trampolin iförd sovsäck, fråga inte varfifrån han fick idén. foto: jag :)
det är sommar här och vi har börjat med klättring på idrotten.. vidden av allt männsikan har uppfunnit för att ge sej själv hjärtklappning slutar aldrig att förvåna mej, men det är ändå (med ä mamma, right?) feeeeett fint. jag gillar känslan av att man kan ramla ner och dö (även om idén att dö i sej inte tilltalar mej särkskilt mycket). vi klättrar på värsta skitstora väggen i högstadieskolan intill gymnasiet där jag går. känns värsta lyxigt, jag vill också ha en klättervägg.
har sett film med filmklubben i plugget ocskå. en annan grej som aldrig slutar att förvåna mej är min svaghet för fullständigt obegripliga, kulturella filmer. denna vecka såg vi Tu ne tuera point (alltså, det femte, öh vad heter "commandement" på svenska? - Du skall icke döda), en polsk, ful, hjärtskärande historia. fast eftersom att min hjärna är defekt tyckte jag förstås att den var mästerlig. det är fett kul efteråt när vi ska diskutera och filosofiläraren som driver filmklubben spårar ur i sina intellektuella diskussioner.. :P i Frankrike har alla filosofi på gymnasiet. jag är avundsjuk.
på cirkusen försöker vi förbereda föreställningen till 13-15 maj, men alla har alldeles för många och alldeles för olika idéer... stön. fast jag har hittat en ny Passion: la roue cyr. detr är jättesvårt förstås, just därför... men jag kan snurra tre varv nu!
inte jag! foto: Google...
de jag (försöker, iaf) sätter ihop föreställning med. jag upp-och-ner längst till höger! foto: Jarek, min polska akrobatiktränare :P
(vad *** ska jag hitta på för rubrik den här gången då?!)
veckans Händelser:
- kanske nämnde nån gång att vi hade föreställningar på cirkusen? jag tappade inte kontaktbollen en enda gång på söndagen! i Frankrike säger man "merde"(=skit) i stället för break a leg, för förr i tiden kom folk till cirkusen med skitiga skor. alltså, enkel matte: mycket folk = mycket skit ;). fast matten kommer jag annars inte ihåg mer än fragment av. det som de kallar "matte" på literaturlinjen i frankrike handlar egentligen om att lära sej namn på grejer och inte om att räkna.
- har smakat den franska fonduen! det är gott... men fransk svamprisotto är godare. och äppelpaj.. jag börjar bestämt bli hungrig (igen).
- i måndags med filmklubben såg vi en krigsfilm från 1915, The Birth of a Nation. utan tal, svartvit naturligtvis. och, 3 h och 5 min lång. filosofiläraren som är ansvarig säger att nu kan vi ju åtminstone säga att vi sett den, men ingen har ju ens hört talas om den (vilket inte förvånar mej. dessutom var den rasistisk.)! men till nästan gång har han lovat oss en kort film från 80-talet som varken är svartvit, stum eller långrandig. tack gud för det.
- vi har blivit betygsatta igen. jag har sänkt mej, verkar det som. känns fett bra att kunna skita 100%igt i det :P.
- igår (1:a april) lyckades jag lura min värdpappa att jag skulle botoxa läpparna, och mina fina föräldrar att jag hade tatuerat mej; ett hjärta med texten "mamma & pappa" i. trodde mamma och pappa skulle bli arga men efteråt sa mamma att "ett litet hjärta med M och P i skulle ju inte skada"... no comments ;).
- mina cravings efter en skateboard vägrar lämna mej ifred. jag kommer vara pank när jag kommer hem.
det ända jag har fotat sen sist, fy skäms på mej:
blommor. shit, vad händer? sedan när är jag typen som går runt och fotar blommor?!
skickar en solig 20 graders-puss :)
"I want to break free..."
Det är varmt, har mer än 20 grader och sool, and "I want to break free..." (Queen). Jag glömde min kamera på cirkusen igår efter föreställningen (ja, FÖRESTÄLLNINGEN! vi har förest'llningar med cirkusen denna helg. jag kontaktjonglerar... eller försöker i alla fall. nästan fullsatt dessutom, så det funkar inte att jag går och tappar kontaktbollen då heller!). Så, inga bilder idag, jag hoppas att mitt gammaldagsa blogginlägg utan visuella element ändå går fram i vårt konsumtionssamhälle där allt ska vara fort och effektivt ;).
slutligen är Mission TPE (dvs det där halvårslånga projektarbetet om konskt/filosofi och vad som är fiiint) över. vi höll vårt slutföredrag i tisdags, framför en filosofi- och en bildlärare (med dreads! det är bara bildlärare som kommer undan med sånt här nere). och tänk er, efter att ha "jobbat" med detta i sex månader stod vi ändå där utanför och förberedde inledning och slutsats precis innan... men inga blackouts i alla fall :). och nu: aldrig mer TPE. det är nånting med såna där arbeten som jag inte gillar, typ känslan av att man måste hålla sej enligt tidsplanen för annars får det ut över resten av gruppen. och jag och tidsplaner går verkligen inte ihop.
eftersom min klass är ett hopplöst fall har jag mer eller mindre övergett dem. för att göra livet så smärtfritt som möjligt för alla inblandade.
i måndags liftade jag för andra gången i mitt liv. efter att ha lirkat till mej en extra cirkusträning (var tvungen att dra tidigare från franskan. administrationen har nog känslan av att jag undviker plugget..) höll jag på att missa tåget tillbaka till internatet för jag var så inne i träningen, så jag körde nödlösningen; ut med tummen. alla liftar här! det finns folk som liftar till träningen varje gång :P. värsta exotiskt. och, jag hann med tåget.
skicka en tanke hit så att jag inte tabbar mej i mitt cirkusnummer i eftermiddag (för idag är det massa som jag känner som tittar :S),
kram !!
sommaire
urval ur graffittikollektion från Lausannes centrum (förra fredagen; Romane min värdsyrra ville gå på öppet hus på ett naturvetenskapsuniversitet där borta, så vi hängde glatt på men höll oss borta från plugget...):
cirkus hela lördagen (följt av middag i cirkusköket, Léa fyllde år :D. fast jag var tvungen att dra innan allt "började" för det sista tåget gick 20.45. förbannad äro den fransk/schweitziska kommunaltrafiken!). förberedelse för le spectacle:
jag vill stanna här och bo på cirkusen.
kraaaaaam :)
njut av min fartvind :P
igår kom jag och Romane (min värdsyrra) hem från le Chinaillon (se ovan), finfin skidstation i Alperna, med lysande näsor pga solöverskott, kollapsade benmuskler och feta smajl. jag har dessutom lyckats skaffa mej ett aningens ofunktionellt knä och en stukad tumme (samtidigt som jag pajjade telemarkskidorna som jag fått låna... var därefter tvungen att klättra uppför pisten i 20 min med skidorna för att ta liften ner, och därefter gå ytterligare 40 min för att komma till stugan... med paj tumme. haha :D).
ärligt, vi har skidat som galningar; förmiddag på telemark och eftermiddag med Dan, gift med Mano som lånar oss telemarkskidor och tar med oss till skidstationer hela tiden. Dan gillar inte pister så mycket verkar det som, för med honom har vi bara åkt galet branta puckelpister som ger mej svindel med honom... jag och Romane var först ut i pisten på morgonen, åt kortaste lunchen och kom hem till stugan sist - träffade knappt resten av ungdomarna. fast vi var äldst. och de andra höll hov kring Charles, 15, som hängde i hopparken hela dagarna där de andra skulle filma honom :P.
posarN ;)
har ätit som kungar, godaste lasagnen jag smakat, godaste gratängen jag smakat.. och sju timmars skidåkning är rätt effektivt som krydda :). jag ville knappt åka därifrån efteråt... har inspekterat mina skador och rehabiliterat idag.
Le Chinaillon
Romane provar galen mössa under liten runda på byn
brantaste puckelpisten jag sett, trodde vi skulle trilla av...
the moment of relief; ta av pjäxorna...
resultatet av för mkt skidor (Barnabé)
resultatet av för mkt folk i stugan (ont om sömn men destå mer poker)
peace out and love !
ett skepp kommer lastat med en liten update !
det är lov här nu. tittar man ut genom köksfönstret ner mot Lac Leman är det vår (fast mulet). tittar man i stället ut genom vardagsrumsfönstret upp för bergssidan är det vinter, snötäckt 100 m möh högre upp. varsågod och välj säsong efter humör. igår (och förra helgen, fast på ett annat ställe) åkte vi telemark igen, på världens minsta skidstation Cordon nära Mt Blanc. fast jag fick inte se Mt Blanc IGEN för det snöade hela dagen (pudersnö! eller typ kramsnö... men nysnö!) - det verkar som om någon har bestämt att jag inte ska få se det där förbannade berget för det är alltid mulet när vi är i trakten...
telemark dödar!
järnspikar vad skönt det är med lov! på fredagkvällen när jag kom hem till värdfamiljen (internat-rullväskan proppfull, och då hade jag ändå inte fått med allt) höll jag på att braka ihop; min plötsliga frihet blev mej övermäktig ;). på onsdag kväll drar vi till le Grand Bornand för fem dagars skidor och telemark - be till vädergudarna ni som läser detta för att snön ligger kvar (och helst utökar sej lite till til och med)! jag och min värdsyster Romane ska bo i ett stort chalet med 40 vuxna, precis vid pisten.
ooh förresten! igår efter skiddagen tittade vi på The Darjeeling Limited hemma hos värdfamiljen och jag tyckte om den jättemycket (trots att den var dubbad till franska)!! se den och tacka mej efter :P.
mitt bildprojekt är klart, fast det är inte så fotogeniskt så jag lägger bara upp en detaljbild:
"Ils vécurent malheureuse et ils eurent une Ferrari."
tusen virtuella kramar :)
skicka ner lite snö era snåla jvlar!
jag oroar mej för min mentala hälsa; i söndags gick jag frivilligt upp halv 8 för att åka 22 km långfärdsskidor. helt seriöst. vem under 40 utom min värdbror Théo, 12 år, (som just kommit hem från sin skidtävling, fett nöjd över sin tredjeplats!) åker frivilligt 22 km längdskidor bara sådär?!
tyckte bara att den var kul. cirkusen förra lördagen; Sevan och Thibault
jag har gjort klart mitt konstprojekt. så nu måste jag hitta på nåt till nästa: "Parce que un mur n'est pas qu'un objet, je trouve le possibilité de montrer sa profondeur, son épaisseur et son histoire". hjälp!
en grej som jag tänker införa i Sverige när jag kommer hem är en filmklubb i plugget. här visar de tunga klassiker en gång i månaden; i torsdags såg vi "The Bridges of Madison County" av Clint Eastwood. grejen är att man skulle ju aldrig hyra en sån film för en filmkväll med pooolarna, men egentligen så är det alltid skitbra! när jag kommer hem ska jag välja filmkunskap som tillval. och foto, och filosofi (vårt nu finalement avslutade konst/filosofi-grupparbete, som dessutom är det ultimata beviset på att fransmän inte kan arbeta självständigt, till trots).
min vecka dög. jag ska få låna Oliviers gamla skateboard, fast det verkar tveksmat om den rullar... men i värsta fall får jag väl hitta på nåt annat med den, typ... integrera i mitt konstprojekt... :P
kram!!
Serious business.
jag har inte mycket för prov, men bortsett från franskan som nog gick...sådär (men hallå, ställ inte för höga krav nu för det är fransk poesi vi hanskas med!) tror jag att jag klarade mej. det var fett fint väder ute och jag ville bara gå ut. hela min klass verkade tro att de hade failat helt men i så fall är jag orolig för deras intelligens.
igår fikade jag med Johanna, svenskan som bor i småstaden intill (mer eller mindre). för första gången i mitt liv har jag ätit en riktig, maffig chokladpralinkakagrej :D. hur som helst, vi hade det så najs att jag kom försent till internatet efter.
viiilken skönhet ;) Johanna var detta alltså.
jag ska inte bre på om cirkusen för det har inkommit kommentarer i stil med att jag "bara pratar om den där cirkusen", men jag testade clown i lördags! nu kan jag tillsist svara ja när folk skämtsamt frågar om jag är clown..
glömde fota med våra fantastiska utstyrslar... men sminket sitter (o)lyckligtvis kvar (vi fick inte använda spegel, det är därför det ser ut som det gör).
har gjort klart vårt projektarbete (spårade ur lite på slutet för en av mina gruppmedlemmar har blivit storhetsvansinnig/kontrollfreak och förbjudit oss två andra att röra vid arbetet inför ihopsättningen, men nu är det slut iaf). konst/filosofi. bilden ovan är världens mest konstnördiga skämt, min värdpappa stirrade förbryllat på mej när jag visade den.
jag saknar er! kram sverige :)
Lägesrapport 4/2 2011
Plats: i allrummet mitt emot brasan hos familjen Breysse (värdfamiljen), Draillant, Frankrike.
Väder: mellan 5 och 10 grader, klart.
Sinnesstämning: tillfredsställd frånsett vissa störande element i stil franskauppsats.
Observationer: min värdmamma Isabelle sparkar skämtsamt iväg ett par skor som ligger och dräller, värdpappa Hervé återvänder efter 2 minuters frånvaro för att hämta sin mobil; han ska på restaurang den lyxliraren, Théo gör sitt bästa för att efterlikna en säck potatis i TV-soffan sedan två timmar tillbaka (han har två energilägen: hyperaktiv och "stand-by"), Delphine pysslar som vanligt och Romane citerar absurditeter ur en tidning.
(Hervé återvänder igen. glömt nycklarna.)
Signifikanta händelser i veckan:
- upptäckt en metod att spara yogurten från kvällen till frukosten morgonen därpå; jag placerar den helt enkelt utanför fönstret under nattet. detta har gett mej en stor tillfredsställelse.
- vidare, föll igår för trycket och köpte ett till konstnärligt seriealbum för pengarna som vi har på vårt regionskort för skolboksinköp. men det gör inget för min ironiska och översmarta bildlärare säger att det inte är att "konsummera" när man köper böcker och konst för det kallas kultur.
- har nog tränat för mycket för nu håller min kropp på och bryter ner sej. blir nog tvungen att Vidta Åtgärder.
- denna vecka var trots allt lite bättre än den förra. inte bara p.g.a. yogurten och serieboken. har spenderat mer tid en vanligt med fransmän innehavandes karaktärsdrag såsom 'snäll' och 'rolig'.
- trots allt är jag nog för van vid att inte kunna prata, fast jag kan det nu. tvungen att påminna mej om det hela tiden.
- kanelbullarna blev goda, förövrigt.
- min ena internatrumskompis (den som inte pluggar så mycket) är less på skolan. jag frågar mej var logiken är, det borde i så fall vara den andra. men det är synd om henne, trots att jag lånar ut mina Pico Bogue-album så att hon ska få nåt annat att tänka på.
-o-händelse: mitt bildprojekt blir ALDRIG klart.
Framtidsutsikter: Bac Blanc nästa fredag; som slutexamen men det räknas inte lika mycket. men, 4 h franskaprov, 2,5 fysik/kemi och 2,5 matte. inte coolt. tills imorgon är det mening att jag ska ha skapat ett roligt cirkusnummer. lycka till med min självdiciplin. soppa till middag ikväll.
Veckans bild: har bara fotat kanelbullarna och cirkusen denna vecka. och alla vet hur kanelbullar ser ut. figurerar på bilden: Vivian och Steve
konverterat till telemarkismen
cirkus förra lördagen. det är sjukt vad man kan roa sej med några paraplyer.. i onsdags, 4 timmar, var inte illa heller, typ helt uuuunderbart :) fast vi avslutade med 50 armhävningar, typ 250 m hopp med 5 kg i armarna och 140 situps. efter två timmar golvakrobatik och två timmar luftakrobatik. det skojar inte.
bon, förra söndagen fick jag en Uppenbarelse; vi testade telemark med skidgänget. och det är typ det bästa som har hänt mej! kolla bara listan med alla fördelar:
1. ingen skrattar åt en nybörjare på telemark. att bara lyckas hålla sej upprätt är redan det imponerande.
2. skorna deformerar inte dina stackars fötter (nåja, i normala fall. mina var lite små..).
3. hejdå frysa om tårna; till följd av det konstanta stadie av ansträngning man underkastar sej för att försöka förhindra en ytterst tveksam transportmetod, t.ex. på mage nerför pisten, håller man garanterat temperaturen.
4. telemark är en Riktig Sport, ingen j*vla lyx-smörja (tag inte illa upp, ni vanliga skidåkare). det ger ända nån sorts känsla av tillfredställelse...
5. till följd av det aldrig sinande behovet av total koncentration på vad man gör för att inte korsa de förbannade skidorna, eller köra av pisten, eller stå på fel skida, eller gå ned i spagat, eller..etc. uppnår man nån sorts stadie av högre närvaro och därför högre njutning (typ nirvana eller nåt).
6. alla som vänder sej om i backen för att, fyllda av beundran, följa dej med blicken där du lättjefulld svänger (läs: vinglar) nedför pisten gör det lätt värt.
7. dessutom, sprid inte detta vidare, men om man kan åka skidor är det.. svårt - men inte alls omöjligt. i början går det helvetiskt långsamt, men det blir njutbart förvånansvärt fort. kvällen efter kunde jag inte sluta föreställa mej att jag swochade ned för bergssidan på ett på telemark.
jag... ingen dålig station heller ! fast vi höll oss mest i de blå backarna...
annars: har läst ut den fjärde och sista Pico Bogue (den där gudomliga serieboken). hur ska jag nu klara mej? läget är kritiskt ;).
idag ska jag baka kanelbullar (försöka, iaf) !!
kram !!
kallt.
beviset.
det har stagnerat i skolan och jag går på stand-by det mesta av tiden; jag börjar oroa mej för min engelskanivå också för på den senaste uppsatsskrivningen lyckades jag smälla in två (2) förfranskningar. aj aj.
i onsdags gick jag en timme tidigare igen för att hinna till cirkusen. fick ont i magen redan på tåget (fråga inte varför, inte den blekaste), gick därefter 40 min med en gnagande, bultande smärta i magtrakten för att till sist nå fram till cirkustältet (i Sveriges färger!)
- där jag sjönk ihop i en liten, kraftlös hög när jag fick veta att de inte hade några värktabletter. dubbelvikt av smärta släpade jag iväg mej till närmaste apotek. skulle ha fått motorstopp om jag inte hade liftat tillbaka; det var första gången i mitt liv som jag liftade, men det finns fullt av fransmän som liftar hela tiden!
till slut missade jag mina första två timmar cirkus, men jag hakade på akrobatikträningen iaf (så nu har jag träningsvärk, fortfarande..). jag vill flytta in i det där tältet, det är dessutom fyllt av trevligt folk så det kan knappt bli bättre.
klart slut.
PS. ni fina som skickat brev och paket: ni värmer bättre än min nya tjocktröja! tack <3! dessutom har jag nu fyllt mitt mörkchokladförråd så det räcker fram till påsklovet ;) nej men ärligt, det känns jättemysigt att komma hem på helgen och upptäcka en liten bit sverigekärlek som väntar på mitt skrivbord. DS.
tjena :)
jag har tagit ungefär fem bilder denna vecka så det blir inget panorama idag...
efter lite manipulation av kontakter och skoladministration har jag lyckats genomdriva projekt: cirkus-onsdag; numera får jag skippa sista historiatimmen varje onsdag, för att kunna ta tåget till cirkusen i utkanten av Génève, vid kvart i ett (mitt ordinarietåg finns inte mer, RIP..). fyra timmar cirkus varje onsdag; jag trivs som en soldyrkare i, öh, solen :D. fast det förhindrar inte att jag sedan i onsdags tvingats leva med en smärtsam, alltäckande träningsvärk, detta till följd av en viss dos övermod (valde två timmar luftakrobatik; död, + två timmar golvakro... hjärnan i armhålan?) samt småsadistiska tränare: "nu har vi haft lov, så vi startar med en extra hård träning för att snabbt få er i form igen". men ahh! lycka! dessutom är det bara en massa skönt folk där borta :).
fast den här kon skrämmer mej varje gång på vägen till cirkusen (alltså, den är av plast)
det glider på, ska käka sushi (typ) med Estelle, Marine, hennes kille å några killar till imorrn, om allt transporttrassel ordnar sej. jag vill ha moppe! jag känner mej.. fast!
har snöat in på arty serieböcker; "De mon chien comme preuve irréfutable de l'inexistence d'un dieu omniprésent" av Manu Larcenet (som är min nya idol) följer mej överallt. för ickefrankofona rekommenderas google translate för bättre förståelse av titeln...
protagonist i "De mon chien.."
har hittat yogité, samma sort som jag dicker hemma. den hårda kampen för överlevnad funkar bättre med en kopp varmt té till frukosten, så tack för det.
gonatt, bisous :)
